En ego kick, jatack…
Egokickar är alltid trevlig speciellt när de består av beröm för något man lyckats med...
Dressyrlektionen här om dagen visade sig ge bra resultat, Andrea (min elev) och hennes häst Wind var mycket nöjda redan vid lektionens slut, men belöningen kom när hon idag efter sin hopplektion kom och kastade sig runt halsen på mig och berättade hur bra det hade gått... Dels hade hästen varit jättemjuk, följsam och svängbar, en helt ny häst fick jag förklarat för mig, och dels så hade hennes hopptränare (min kollega Claudia) frågat vad hon gjort med hästen för att den fungerade så bra, svaret blev; jag tog en lektion för Carolina här om dagen... Sånna egokickar behöver man ibland, speciellt skönt här eftersom alla är så duktiga... Så det gjorde verkligen min kväll...
I söndags kväll var jag ute på äventyr med min kompis Debbie. Hon jobbar som advokat och har sin häst på ridcentret... Hon visade mig runt lite I Sao Paulo och berättade om de olika ställena... Här är de lika galna som I Sverige, juldekorationerna är på god väg och man kunde se förberedelserna överallt... och det påstås att om två veckor tänds allting... Just nu har ju inte ens oktober slutat och här närmar sig sommaren med stormsteg... det blir liksom lite kortslutning I mitt huvud att få ihop det... framför allt som temometern visade över 30 grader varm den kvällen och vi stannade och åt massa god glass som smälte ner I händerna på oss... men men... Det är lite av det här min resa går ut på, att upptäcka att resten av världen inte är som Sverige...
Och så tävlingarna då... Det är ett lyckligt gäng vi fått hem, solklara vinnare, åter igen... som jag tidigare skrev, alla här är så duktiga...
Ha det strålande!
Kram/Lina
Claudia och Andrea
